”Du skulle skriva en roman!” sa Apollon. ”Istället blev du den som uppfann psykoanalysen. Nu är Freud rasande.”
Jag sprang, jagad av ett odjur. Freud hade bussat sin chow chow på mig. Ramlade. Hunden slickade mig i ansiktet med sin blå tunga, som om den var törstig.
Befann mig under vatten – var jag på väg att drunkna? Jag såg upp. Någon speglade sig i vattenytan. Händer sträcktes ned. Skulle de rädda mig? Nej, jag var vattenytan! Speglade gestalten ovanför. Någon var inte nöjd med vad han såg. I raseri klippte han till med handen mot vattnet så att spegelbilden splittrades.
Tusen och en tesserae. Jag plockade upp skärvorna och försökte foga samman dem på ett nytt sätt. Apollon hade sagt att om det lyckades skulle romanen skriva sig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar