FIKTION Författarskolan – hur det började. Sjeherazade och Sjahriar – hur det slutade. Herr Rapid och fru Scotch och livet i Skrivbordsvärlden IRL.

FAKTA Vill du läsa om narcissism – fakta och teorier? Välj bland länkarna under rubriken LÄS OM, nedan till höger.

FÖRELÄSNINGAR Narcel & Narcelle – författare och narcissism Från antikens myt till dagens verklighet. En föreläsning om narcissism med exempel från litteratur och författarvärlden.

Narcel – chefsnarcissisten En föreläsning om ledarskap, grupprocesser och lärande.

Whistleblower

Vill du veta mer? Mejla gärna! zkop.forfattarskolan@gmail.com

07 augusti 2009

Vattnet älskar att spegla sig i hans ögon

”Kommer barnet att leva till ålderns höst?” frågade modern.

”Ja, blott icke sig själv han får skåda”, fick hon till svar. "Provided that he never knows himself."

Vattennymfen Liriope hade fött en son efter att ha våldtagits av flodguden Cephissos. Barnet växte upp utan far. Mor och son. Han var mycket avvisande mot andra. Det var viktigt för honom att stöta bort andra människor. Han uppvaktades av både män och kvinnor.

I en av berättelserna uppvaktas han bara av män, men avvisar alla. AMEINIAS ger inte upp, men när Narkissos skickar honom ett svärd, tar han sitt liv.

I den mest kända berättelsen är det bergnymfen Echo som är den som är förälskad i honom. Hon kan inte föra sin egen talan, endast upprepa de sista orden i vad andra säger.

"Is anyone here?" ropar han, vilse i skogen.

"Here!", svarar Echo.

"Come!" ropar han.

"Come!"

"Why do you avoid me?"

"You avoid me!"

”Let us come together here!” ropar Narkissos till sina jaktkamrater.

”Come together here”, svarar Echo och rusar fram för att omfamna honom.

”I will die before you ever lie with me!” skriker Narkissos. (Precis som modern förmodligen ropat i förtvivlan vid våldtäkten.)

”Lie with me”, svarar Echo och blir utom sig av skam, gömmer sig i skogen där hon tynar bort tills enbart rösten återstår.

Gudarna straffar Narkissos. Han som avvisat alla som älskat honom, ska själv falla offer för olycklig kärlek. En dag kommer han till en källa så klar som silver och i vattnet får han syn på en vacker ung man och grips av kärlek. Han sträcker sina armar mot bilden i vattnet. Till slut förstår han att det är sin spegelbild han ser. Han stannar vid källan och sörjer tills han dör. Echo stannar kvar och sörjer med honom när hon ser hur han lider. Man fann aldrig hans kropp, istället en blomma med vita kronblad som vuxit upp vid källan. Echo lever för alltid kvar, fastän hon inte syns, och ropar någon till henne kan hon inte låta bli att svara.

Kanske var det han sökte i källan att känna igen sig själv i en annans ögon. Det är så barnet upptäcker sig själv som en separat och unik individ – genom att mamman speglar det. Har mamman misslyckats med att spegla barnet, måste han för alltid fortsätta att söka sig själv.


"There are children in the morning

They are leaning out for love

And they will lean that way forever

While Suzanne holds the mirror”

Leonard Cohen