"När jag var ung och bodde i ... utomlands, var jag blyg – det kan man inte tro om mig – det tog tre månader innan jag vågade prata med någon", sa herr Rapid till fru Scotch.
Fånga dagen var numer hans motto. Tiden började rinna ut, men än låg han inte i någon låda, han var av modellen Stand Up. Gift eller ogift spelade ingen roll, när man är herr. Man har sin frihet.
Idag hade herr Rapid fått syn på lilla fröken Pritt och meddetsamma försökt få en träff. Han erbjöd häftigt sina tjänster. Hon verkade oanvänd, fast hon inte alls var ny, och hon signalerade on&off. Fånga dagen, tänkte herr Rapid och slog till direkt. Klick!
"Glue it!" sa fröken Pritt när hon nobbade. Hon var inte en sån flicka. Visserligen hade hon kommit till genom ett misstag, men blivit mycket lyckad. Inte behövde hon de gratis tjänster Rapid erbjöd, varken reklamtjänster eller andra, och inte var han så häftig i hennes tycke heller. Hon klarade sig på egen hand. Med on&off menades bara att hon ännu inte hittat någon som fäste sig vid henne. Hon sökte en riktig fästman i sin egen ålder, någon som hon kunde lita på, som Casco.
Jag trodde han var mer rakryggad än så, tänkte fru Scotch, men nu när han vänt mig ryggen ser jag att ryggraden sitter utanpå. Då är man förstås väldigt känslig, fastän brutal. Undrar hur han hade det med mamma och pappa Stapler när han var en liten klammer? Fru Scotch tyckte det viktigaste var förmågan att fästa sig vid andra. Hon förväntade sig mer av honom, trodde han var annorlunda än andra. Han gav sken av att stå för sina handlingar. Men herr Rapid är nu som han är, det kan ingen ändra på om han inte själv vill, tänkte fru Scotch, medan hon med högburet huvud drog vidare i sakta mak. Det gäller att inte förhasta sig, tyckte fru Scotch, som själv ville stå för vad hon gjorde och inte ville skada, men ibland fastnar man i något som blir fel hur försiktig man än är. Än var det inte för sent, Rapid var ändå av modellen Stand Up.
Inspirerad av Bodil Malmstens familjen Tejp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar