Paradox

Transparens

"Om du vill lära känna det osynliga

iakttag med öppen blick det synliga."

Genom att lägga märke till hans handlingar – vad han säger och gör – lär hon sig något om hans personlighet. Och genom vad han inte säger och gör. Allt går inte att sätta ord på.

Rapid duellerar

Fristående fortsättning på Herr Rapid, fröken Pritt och fru Scotch.

"Håll dig borta från fröken Pritt!"

Han kastar av sig hatten med en gest som visar att han är på dåligt humör. Riktigt dåligt. Åh nej! Det är Bad Pritt!

"Jag har inte gjort något." Rapid är kränkt och försöker smita men hindras av Bad Pritt som skruvat upp sig ännu ett varv.

"Jag hade ädla avsikter", försvarar sig Rapid, likt en Don Quijote som läst för många riddarromaner.

Om han ändå kunde hålla tyst. Men att hålla tyst är inte Rapids starka sida. Man borde tejpa igen munnen på honom, tänker fru Scotch men säger det inte, för är det något hon lärt sig är det att välja sina ord när hon har med Rapid att göra. Han är lättkränkt och med sitt häftiga humör använder han gärna sitt vapen. Rapid drar snabbt och är träffsäker men kan han klara av Bad Pritt?

"Stick!" väser Rapid.

Bad Pritt tar uppmaningen som en förolämpning och står som fastlimmad.

"Stand Up!" Bad Pritt låter hotfull.

"Stick! Annars nitar jag dig!" pressar Rapid fram.

Ett handgrepp, sikta, ett lätt tryck, klick och träffen är ett faktum. Hård, kall metall.

Hjälp! Det här fixar inte fru Scotch. Här behövs bandage och det är bråttom.

"Salvekvick!"

Fru Scotch vaknar. Det var bara en mardröm. Så går det när man ser otäcka filmer innan man somnar. Ingen duell med limpistol och häftpistol, men det förekom en vattenpistol. Falsk som vatten.

Pseudonymen fru Scotch

Ibland är fru Scotch olycklig över sitt efternamn. Det är förstås en pseudonym. Hon har starka skäl att ha en sådan.

scotch betyder

1. kväva, kuva, göra slut på (ett rykte)

2. såra (utan att döda), oskadliggöra

Såra är det sista hon vill. Hon vill laga. Utan att märkas. Det ser hon som sin uppgift i livet. Förresten är hennes namn det vackraste i världen för somliga – de som gillar whisky. I själva verket har hon ett mycket vackrare namn, lika vackert som Silver eller Pew ...

Silver

Hon fick namnet Silver för att hon redan vid födseln var hälften ädel metall och hälften pirat. Silver är en föräldralös flicka som tas om hand av den blinde fyrvaktaren på Cape Wrath. Han har ett namn som låter som en suck, Pew. Take a pew är en familjär uppmaning, "slå dig ner". (Pew betyder egentligen kyrkbänk.) Pew berättar historier om längtan och rotlöshet. Om ljus och mörker. Han lär Silver att sköta ljuset och att berätta.

"Berätta en historia, Pew.

Vilken sorts historia, barn?

En historia med ett lyckligt slut.

Det finns inget sådant i hela världen.

Ett lyckligt slut?

Ett slut."

Varje gång Silver gjorde strandfynd bad Pew henne att berätta om dem. Flaskposten hon fann var svårtydd, men ett av orden såg hon. KÄRLEK.

Det är ingen kärlekshistoria. Kärleken finns alldeles utanför och letar efter ett sätt att bryta sig in.

Fyrväktaren av Jeanette Winterson

Boktabletter

"Jag har inte tid att läsa böcker", sa apotekaren. "Jag önskar de fanns i tablettform."

Jag gjorde en medicinburk där det stod Boktabletter på etiketten.

Romaner 2 ggr dagligen ...

Tröst

Boktabletter i mitt apotek:

"Det var en gång ett litet knytt som bodde

alldeles ensam i ett ensamt hus.

Han var nog långt mer ensam än han trodde ..."

Men en dag hittar Knyttet en flaskpost från Skruttan ...

Vem ska trösta knyttet? av Tove Jansson

Om man är fattig, trögtänkt och impopulär – finns det någon hjälp?

Jadå! Filosofi mot själens lidande.

Dosering vid behov för respektive indikation.

Innehållsdeklaration: 6 kapitel.

Till tröst när

Man är impopulär

Man inte har tillräckligt med pengar

Man drabbas av motgångar

Man känner sig otillräcklig

Man har fått sitt hjärta krossat

Man råkar i svårigheter

Filosofins tröst av Alain de Botton

(Usch! Jag tycker mitt exemplar börjar bli slitet här och var, särskilt kapitlet om Sokrates. Dags att leta upp något annat uppåttjack som inte är lika beroendeframkallande – kåserier kanske?)

Ordmoln (wordle)

Ensamhetens absurda hjältar

Horace Engdahl berättar i förordet till Camus Fallet i utgåva 2007 att han och hans kamrater som tjugoåringar diskuterade Camus, särskilt det absurdas trilogi; Främlingen, Caligula och Myten om Sisyfos. De var alla ensamhetens hjältar som rullade stenar uppför sluttningar och föraktade känslor. I Fallet däremot, fanns ingen att beundra eller identifiera sig med. Att de unga intellektuella skulle kunna bli som huvudpersonen, den åldrande Jean-Baptiste Clamence, var för hemskt att ens tänka på. "Medan Pesten och Främlingen förförde med manligt kärv solidaritet och lockelsen att vara oförstådd, konfronterade oss Fallet med de obehagliga dragen hos vår tids fria andar. Ett halvsekel efter Albert Camus död framstår den boken som hans verkliga testamente."

Fattaru?

Förr blev författare kändisar,

nu blir kändisar författare.

Den åldrande Narkissos

"Att åldras är utmanande för alla människor, men för den narcissistiska personligheten kan det kännas ödeläggande."

Johan Cullberg

Han kan ta till olika desperata ageranden och bryta eller ingå relationer på ett destruktivt sätt.

Still standing

Rapids reflektion

Vacker som en ädelsten –

färgstark och genomskinlig.

Och lika hård.

Humle och Dumle

Humle och Dumle varken ser eller hör. De kan inte ha det muntert. Nuförtiden är de mest pappershållare. Pappersvändare får inte ofta tillfälle att säga Hands up! Bara Page up! Inte undra på att mungiporna hänger. Förr i tiden var pager tränade i att bära vapen och jaga samt i musik, och hade som uppgift att uppfylla stormannens behov. Det är inte alls så att de bara går hans ärenden! Nejdå, han är deras vän. Han kan lita på dem.

De har det tryggt, Humle och Dumle, på sina platser på en av de övre hyllorna. De ser och hör tillräckligt när kaptenen gläntar på skafferidörren.

Herr Rapid, fröken Pritt och fru Scotch

"När jag var ung och bodde i ... utomlands, var jag blyg – det kan man inte tro om mig – det tog tre månader innan jag vågade prata med någon", sa herr Rapid till fru Scotch.

Fånga dagen var numer hans motto. Tiden började rinna ut, men än låg han inte i någon låda, han var av modellen Stand Up. Gift eller ogift spelade ingen roll, när man är herr. Man har sin frihet.

Idag hade herr Rapid fått syn på lilla fröken Pritt och meddetsamma försökt få en träff. Han erbjöd häftigt sina tjänster. Hon verkade oanvänd, fast hon inte alls var ny, och hon signalerade on&off. Fånga dagen, tänkte herr Rapid och slog till direkt. Klick!

"Glue it!" sa fröken Pritt när hon nobbade. Hon var inte en sån flicka. Visserligen hade hon kommit till genom ett misstag, men blivit mycket lyckad. Inte behövde hon de gratis tjänster Rapid erbjöd, varken reklamtjänster eller andra, och inte var han så häftig i hennes tycke heller. Hon klarade sig på egen hand. Med on&off menades bara att hon ännu inte hittat någon som fäste sig vid henne. Hon sökte en riktig fästman i sin egen ålder, någon som hon kunde lita på, som Casco.

Jag trodde han var mer rakryggad än så, tänkte fru Scotch, men nu när han vänt mig ryggen ser jag att ryggraden sitter utanpå. Då är man förstås väldigt känslig, fastän brutal. Undrar hur han hade det med mamma och pappa Stapler när han var en liten klammer? Fru Scotch tyckte det viktigaste var förmågan att fästa sig vid andra. Hon förväntade sig mer av honom, trodde han var annorlunda än andra. Han gav sken av att stå för sina handlingar. Men herr Rapid är nu som han är, det kan ingen ändra på om han inte själv vill, tänkte fru Scotch, medan hon med högburet huvud drog vidare i sakta mak. Det gäller att inte förhasta sig, tyckte fru Scotch, som själv ville stå för vad hon gjorde och inte ville skada, men ibland fastnar man i något som blir fel hur försiktig man än är. Än var det inte för sent, Rapid var ändå av modellen Stand Up.

Inspirerad av Bodil Malmstens familjen Tejp.

He couldn´t feel

Utmärkande egenskaper för en narcissistisk personlighet:

Ytligt sett kan de fungera mycket väl.

• bristande empati
• reagerar på kritik med raseri, skam, förödmjukelse
• krav på att själva vara eller framstå som perfekta
• svårt att tillstå brister eller att ha begått något fel
• kräver ständig uppmärksamhet och beundran (går med håven)
• sexualliv mer inriktat på prestation och förförelse än ömsesidig gemenskap

"I couldn't feel, so I learned to touch."

Leonard Cohen

• förmåga att dölja vrede och raseri bakom en mask av vänlighet
• känner lätt förakt för andra, särskilt om de uppfattas som svagare
• har svårt att uppleva sorg, längtan och skuld

"I couldn´t feel ..."

• svänger mellan omnipotens och låg självkänsla
• rastlöshet
• oförmögna att vara beroende av andra

"Att knyta sig till andra var helt enkelt förenat med livsfara."

"I've seen your flag on the marble arc

Love is not a victory march

It's a cold and it's a broken Hallelujah"

Leonard Cohen

”Dock kan överraskande nog även förmågan till kärleksfullhet, när den tränger fram med obeveklig kraft, väcka oro och ångest. När en människa fylls av en stark kärleksfull rörelse kan hon erfara en rädsla för att den skulle kunna försvaga och slutligen förslava henne om hon låter sig uppfyllas av den.”

Den tunna hinnan Ludvig Igra

”But all I've ever learned from love was how to shoot someone who outdrew you”

Hallelujah Leonard Cohen

(Allt jag nånsin lärt av kärlek var hur man skjuter någon som drar snabbare. Ungefär. Kärlek? Skjuta någon låter mer som hat. Kärlek ställd i hatets tjänst. Istället för tvärtom. Kärlek – hat. Den tunna hinnan.)

”Vi kan alltid, om vi gräver tillräckligt djupt i vårt inre, känna igen oss i den andre. De gånger vi inte gör det är det något som fattas i vår egen självförståelse. Vi måste börja med oss själva men får inte sluta där.”

Den tunna hinnan mellan omsorg och grymhet

Ludvig Igra

Skydda sin sköra jämvikt

"Något som är karaktäristiskt för människor med en narcissistisk problematik är samvetsfunktionens stora men hemliga flexibilitet. Detta medför en lätthet att ta till dubbel bokföring. Den medvetna och bekända moralen, som kan vara nog så hög, står i kontrast till det privata handlandet utan någon inre konfrontation."

Johan Cullberg

"En inre moral utvecklas aldrig, utan det blir snarare fråga om rädsla för straff eller att komma i dålig dager."

Bo Sigrell

"Trots en etik som på ett medvetet plan hyllar sanning och respekt för andra människor, drivs individen i sitt intima relaterande av helt andra världen. I det fördolda hyllas förställning, nedvärdering och exploaterande. Att inte bli avslöjad är viktigare än sökande efter sanning."

Ludvig Igra

"Helvetet, det är där ingen längre vet vad andras ord och bilder står för. Eller där någon börjar ljuga", sa han som ofta motsade sig själv.

De själsliga såren hade aldrig läkt, men han intalade sig själv – och andra – att han vänt det till sin fördel. Han koncentrerade hela sin uppmärksamhet på att behålla sin sköra jämvikt. "Att knyta sig till andra människor var helt enkelt förenat med livsfara."

Rädd för skammen. Rädd för att känna sig förödmjukad, kränkt och avvisad. Den narcissistiske personens stora problem. Fasar för att bli beroende, ja för att någon annan ska ha något gott att tillföra honom. Han måste vara självförsörjande. Istället för att riskera att bli övergiven, blir han den som överger. Kontrollbehov. Behålla sin självbild. Formulera en livsfilosofi som kan beundras. Ljuga för att skydda sig när man känner att man är i livsfara. Till och med ljuga för sig själv för att slippa känna skam. Skydda sin sköra jämvikt.

Skam är hemskt. Men tänk om skammen inte är hans egen?

Skuld är något annat ... men den har han svårt att känna - om han alls känner den.

"Helvetet är andra människor."

Sartre

"I don´t really need people."

John Fowles

Vattnet älskar att spegla sig i hans ögon

”Kommer barnet att leva till ålderns höst?” frågade modern.

”Ja, blott icke sig själv han får skåda”, fick hon till svar. "Provided that he never knows himself."

Vattennymfen Liriope hade fött en son efter att ha våldtagits av flodguden Cephissos. Barnet växte upp utan far. Mor och son. Han var mycket avvisande mot andra. Det var viktigt för honom att stöta bort andra människor. Han uppvaktades av både män och kvinnor.

I en av berättelserna uppvaktas han bara av män, men avvisar alla. AMEINIAS ger inte upp, men när Narkissos skickar honom ett svärd, tar han sitt liv.

I den mest kända berättelsen är det bergnymfen Echo som är den som är förälskad i honom. Hon kan inte föra sin egen talan, endast upprepa de sista orden i vad andra säger.

"Is anyone here?" ropar han, vilse i skogen.

"Here!", svarar Echo.

"Come!" ropar han.

"Come!"

"Why do you avoid me?"

"You avoid me!"

”Let us come together here!” ropar Narkissos till sina jaktkamrater.

”Come together here”, svarar Echo och rusar fram för att omfamna honom.

”I will die before you ever lie with me!” skriker Narkissos. (Precis som modern förmodligen ropat i förtvivlan vid våldtäkten.)

”Lie with me”, svarar Echo och blir utom sig av skam, gömmer sig i skogen där hon tynar bort tills enbart rösten återstår.

Gudarna straffar Narkissos. Han som avvisat alla som älskat honom, ska själv falla offer för olycklig kärlek. En dag kommer han till en källa så klar som silver och i vattnet får han syn på en vacker ung man och grips av kärlek. Han sträcker sina armar mot bilden i vattnet. Till slut förstår han att det är sin spegelbild han ser. Han stannar vid källan och sörjer tills han dör. Echo stannar kvar och sörjer med honom när hon ser hur han lider. Man fann aldrig hans kropp, istället en blomma med vita kronblad som vuxit upp vid källan. Echo lever för alltid kvar, fastän hon inte syns, och ropar någon till henne kan hon inte låta bli att svara.

Kanske var det han sökte i källan att känna igen sig själv i en annans ögon. Det är så barnet upptäcker sig själv som en separat och unik individ – genom att mamman speglar det. Har mamman misslyckats med att spegla barnet, måste han för alltid fortsätta att söka sig själv.

"There are children in the morning

They are leaning out for love

And they will lean that way forever

While Suzanne holds the mirror”

Leonard Cohen

Normalfallet

"Nobody realizes that some people expend tremendous energy merely to be normal."

Camus

"Tragiken för en människa dominerad av en narcissistiskt organiserad personlighet är att nästan hela hennes strävan går ut på att söka bekräftelse för sitt ständigt hotade inre bygge. Dess bräcklighet avslöjar sig genom det ständiga och samtidigt omättbara behovet av sådan bekräftelse. ... varje möte med andra som kräver en förändring och omvandling av självbilden, ses inte som en möjlighet till växt och personlighetsutveckling utan uppfattas som ett dödligt hot som till varje pris måste avvärjas."

På liv och död

Om destruktivitet och livsvilja

Ludvig Igra

"Att knyta sig till andra människor var helt enkelt förenat med livsfara."

"Han koncentrerade hela sin uppmärksamhet på att behålla sin sköra jämvikt."

Bo Balderson & Gösta Gustaf-Janson

Vad läste jag (förutom Selma Lagerlöf) när jag var ung? Kommer på två favoritförfattare. Googlar.

Bo Balderson (med ett s) Hans sista bok utgavs 1990 på Bonniers. Första boken 1968. Pseudonym.

Gösta Gustaf-Janson (med ett s) Hans sista bok utgavs 1990 på Bonniers. Levde 1902-1993. Djursholm. Driven humorist som var intresserad av politik och psykologi.

Aha!

Sägs det att Bo Balderson lever? Jaså, lika mycket eller lika lite som förut? Det är ju en pseudonym. Om författaren (eller författarna) bakom lever är en annan sak. Luras utan lögner.

Snickarvisdom

”Hon byggde sin egen kajak”, sa en god vän. ”Hon hade aldrig byggt något förr och sen paddlade hon med den i havsbandet.”

En kvinna värd att beundra förstod hon, men varför berättade han det? Hon ville inte bygga någon kajak. Inte paddla en heller.

”Du borde skaffa dig ett projekt!” sa den härlige doktorn. ”Jag har flera projekt själv.” Han berättade först om dem och sen om en finsk författare som hade en massa projekt. ”Gå nu till biblioteket och låna hans bok!”

Kul att gå från doktorn till biblioteket istället för apoteket, med en boktitel på ett recept istället för ett läkemedel. Den finske författaren var galen i att snickra hus. Även doktorns råd var att hon skulle bygga något. Hon ville inte snickra.

”Du borde skaffa dig en gubbe som kan snickra!” sa snickaren.

Herr Snickare

Ett spelkort från löjliga familjerna. Hur hade det hamnat på golvet i en korridor på universitetet? Hon tog upp det och lade det i ett av plånbokens fack. Den laskade kanten blev som en ram kring herr Snickare.

Don Juans bästa flirttrick

Hon ler ett förstående leende. Han hade lekt med hennes förnamn i sitt mejl. Det såg rart ut. Eller rättare sagt, det skulle varit rart, om hon inte hade hört talas om att han gjorde så. Det var ett av hans trick. De unga tjejerna tyckte att han var flirtig och gubbsjuk. Flirttrick.

”Man uppröres alltid (eller ler ett förstående leende, som förnedrar det man beundrar) inför Don Juans tal, där samma fraser får passa på alla kvinnor", skrev Camus i Myten om Sisyfos. ”Om lösenordet visat sig duga, varför då göra dem mera invecklade?” Den vanlige förföraren av kvinnor och män ... ”Hans livsform är att förföra. Det är bara i romanerna som man förändrar livsform och blir en bättre människa." En bättre människa på pappret. En fantastisk romanfigur. Don Juan manipulerar aggressivt, det är att överge den för tillfället utvalda som ger en lustfylld lättnad. Hat förväxlad med kärlek. Förförelse.

De unga tjejerna hade fel. Han ville charma alla. Om han var sur lekte han inte med hennes förnamn. Det var praktiskt, redan i mejlens första rad kunde hon avgöra om han var på gott humör. Förförståelse.

Sjahriars fall

”När jag var ung och bodde utomlands var jag blyg – det kan man inte tro om mig – det tog tre månader innan jag vågade prata med någon”, sa han och lät belåten med sig själv när han slog sig ned mittemot mig.

Jag förstod inte varför han sa det. Inte förrän långt efteråt, när jag hörde ryktet. Han hade försökt få sällskap hem från festen. Då förstod jag direkt. Han hade förmodligen just frågat henne, när han satte sig vid mig, för han var på väg att gå. Det kunde man inte tro om honom att det tog tre månader förr i tiden – när han nu gjort en framstöt redan samma dag. Måste han leva sig in i rollen som Sjahriar i min saga? Den första framstöten hade inte gett napp, så han hade gjort en andra. Han hade försökt köpa sig en träff med henne, tjugo år yngre, i utbyte mot en arbetsrelaterad tjänst. Hade blodförsörjningen till hans hjärna lagt av? Jag förstod också något annat; det var stor risk att jag skulle bli tvungen att slänga två års arbete i papperskorgen, trots att han sagt ”vi fortsätter som förut”. Jag är bra på att se mönster bland prickar. När man upptäckt mönstret kan man inte bortse från det.

"Varför berättar han för mig – vill han att jag ska vara en i publiken och applådera hans framfart?" frågade jag Melete. "Han vet ju att jag är bra på att se mönster – varför lät han mig inte gå? Jag har föreslagit det flera gånger. Är han som en brottsling som vill bli avslöjad? Han tycker inte att unga har något intressant att berätta har han sagt, och intellektuella män uppskattar inte en uppvisning av magdansöser, sa han till mig året innan efter att ha sett en – och stämde träff med en ung magdansös. Samma dag!"

"En intellektuell man som inte uppskattar magdansösers uppvisning kan uppskatta att träffa en ung magdansös på tu man hand vid ett cafébord", sa Melete. "För ett år sen fick du lära dig det du inte fattat tidigare – det finns intelligenta töntar!"

Ibland önskar jag att han inte sagt det där till mig på festen. Det fanns så mycket annat han kunde sagt. Men i så fall kanske jag aldrig kommit på gåtans svar. Eller om det var precis tvärtom; jag hade samlat svar under två år, men inte förstått frågan. Som Jeopardy. Vad är ...? eller Vem är ...?

”Var det nödvändigt att lura honom att gå i en fälla?” undrade jag.

”Fälla?” sa Melete. ”Jag bara skojade! Inte kunde jag tro att det skulle bli en så stor frestelse att han gick på det. Han är ju snart 60. Tror han att han nosat upp en passar han på. Det är ont om ost...oskulder nuförtiden.”

Somliga tror på mirakler ...

Vem höll i kvastskaftet? Häxan?