Den grandiosa självbilden och den hatiska, skamfyllda

Från boken Skaparkriser Strindbergs Inferno och Dagermans 1992 av

JOHAN CULLBERG, psykoanalytiker och docent i psykiatri:

(samma text finns i boken Dynamisk psykiatri 2003)

”Det mest karaktäristiska för den narcissistiska personlighetsproblematiken är den paradoxala klyvningen mellan två motsatta självbilder, en grandios och en skamfylld, hatisk. Den grandiosa självbilden söker ständigt efter bekräftelse – inåt och utåt – för att kunna fyllas på och därmed hålla stånd mot den negativa självbilden. Människor i omgivningen idealiseras eller nedvärderas på samma sätt. En påfyllnad av den egna positiva självbilden kan ske genom att man ”införlivar” idealiserade eller potenta personer psykologiskt eller sexuellt. På motsvarande sätt nedvärderas och förkastas den idé eller människa eller det engagemang som inte längre ger något narcissistiskt tillskott till självbilden.”

Många som har denna problematik är på olika sätt begåvade och talangfulla – ibland med karismatiska drag. De kan också vara fysiskt attraktiva. Tack vare en stark målmedvetenhet kan de ha kommit långt karriärmässigt. Utifrån betraktas de ofta som lyckade, eftersom social framgång lätt förväxlas med tecken på psykisk hälsa. Ohälsan ”dumpas” istället på dem i omgivningen som står i beroendeförhållande – partner, barn, medarbetare. Dessa kan fara illa genom att de inte ses i kraft av sina egna personligheter utan som en förlängning av den andres person och behov. Duger de inte till denna uppgift är de förbrukade.”

”Något som också är karaktäristiskt för människor med en narcissistisk problematik är samvetsfunktionens hemliga men stora flexibilitet. Detta medför en lätthet att ta till dubbel bokföring. Den medvetna och bekända moralen, som kan vara nog så hög, står i kontrast till det privata handlandet utan någon inre konfrontation omkring detta.”

”Den oacceptabla delen av självet hotar ständigt att avslöjas inte bara utåt utan också inåt. Därför måste den hållas tillbaka, besvärjas, genom att de grandiosa självbilderna förstärks och bekräftas utifrån. Ett djupt lagrat raseri kan emellertid komma fram i situationer där självkänslan är starkt hotad och där de yttre omständigheterna tillåter en kontrollförlust.”

”Förnekade självbilder och hatiska impulser kan projiceras på andra. Då den grandiosa bilden inte längre kan upprätthållas ses hotet som kommande utifrån genom ondsinta vedersakare.”