”Jag tror att om jag ger det tid och väntar händer det något en dag”, sa jag. ”Något som man inte kunnat tänka ut på förhand.”
”Jag har läst en självbiografi”, sa en beläst vän. ”Författaren brukade gå till ett café och råkade träffa en man som kom att bli en av de människor som betydde mest för honom i livet. De hade djupa samtal om saker som verkligen betyder något. Författaren var nobelpristagaren Elias Canetti och mannen han träffade på cafét kallades dr Sonne.”
Redan dagen därpå kom en främmande man fram till mig där jag satt med min svarta pärm med mitt manuskript. Var det dr Sonne, månntro? Doktor Sol.
